"Ouff", hörde jag någon utbrista samtidigt som madrassen skiftade tyngd när något ramlade av den. Yrvaket satte jag mig upp i sängen och tittade mig omkring i rummet innan min blick fastnade på den lockiga killen som nu låg på golvet. 

"How did you get there?", frågade jag förvirrat. Jag hade inget minne av att jag puttade av honom från sängen; men av egna kunskaper brukar man själv inte välja att attackera golvet.

"Someone putted me out of the bed", flinade Harry med betoning på "someone". 

"Seriously, did I put you out of the bed?", fnissade jag och Harry nickade samtidigt som han inspekterade sin armbåge som verkade vara den som hade tagit smällen. 

"I thought a king size bed was enough room for two", flinade han. "But obviously, it wasn't", Harry reste sig upp och satte sig på sängen.

"What time is it?", frågade jag.

"Uhm", Harry sträckte sig efter sin mobil. "11:56", konsterade han. 

"Great", suckade jag och jag kunde bara föreställa hur min mobil skulle se ut. Jag reste mig upp och gick för att hämta min mobil som låg i min byxficka. Resultatet var som jag hade väntat mig.

 

 

Pappa hade alltid varit väldigt beskyddande över mig och gick bananas om jag inte svarade i mobilen. Jag bestämde mig för att svara honom med ett sms; skulle jag rimga honom skulle han säkerligen skälla ut mig ordentligt, särskillt med tanke på att jag inte hade svarat i mobilen igår heller. Harry tittade frågande på mig och jag visade honom sms:en från min pappa. 

"My mum is exactly the same", flinade han.

 

"So dad's fixed", konstaterade jag nöjt.

"Breakfast time now?", frågade Harry och jag nickade. Jag följde efter honom ner till köket och slog mig ner på en stol samtidigt som jag tittade på när Harry började plocka fram ingredienser, till pannkakor förstod jag på det han plockade fram.

"Do you need any help?", även om mina matkunskaper inte var de bästa kunde jag iallafall göra pannkakor. 

"I don't want you to burn down my house", flinade Harry. 

"Eyy, I can make pancakes", försvarade jag mig själv.

"Are you sure?", frågade han retsamt och gav mig ett roat ögonkast. Jag himlade med ögon och övergick till att titta igenom twitter för andra gången i mitt liv på mobilen. Diskussionen om mig och Niall hade lugnat ner sig nu efter att Niall hade bekräftat att det inte var något mellan oss. 

"What's your plans for today?", frågade Harry med ryggen vänd mot mig. 

"Well, uhm. I don't have any directly. Try to get home without being totally scoled by my dad", svarade jag och Harry skrattade åt mitt svar. "What about you then?"

"Rehearsals at 2 pm, otherwise nothing", sa han.

"You didn't forget the rehearsals this time", flinade jag; Harrys historia om hur Louis väckte honom igår hade fått mig att skratta ordentligt.

"Well, I can tell you that Liam put like 100 reminders about the reheartsals on my phone", skrattade han. 

 

                                       ***

 

"So you also want to get your ass kicked?", flinade jag när jag såg att fifas startmeny lysa upp TV'n. 

"I'd never get a chance last time, maybe I'm better then Louis and Niall", sa Harry och kastade till mig en kontroll. 

"Are you better then them?", frågade jag skeptiskt.

"No", flinade han och slog sig ner bredvid mig och startade spelet. När "times up" lyste upp skärmen stod det 5-1 till mig och triumferande log jag mot Harry.

"Told you, I'd kick your ass", flinade jag. 

"I'd let you win", försökte Harry men vi visste båda att det inte var sant. 

"You're challenging me again?", sa jag och Harry nickade. 

 

Det blev både en, två, tre, fyra och fem matcher till innan Harry insåg att han inte kunde vinna över mig och han slutade skylla ifrån sig på att kontrollen var trasig, jag fuskade, han gjorde sig till etc. Jag tittade hastigt på klockan på väggen och insåg att den redan var halv två. 

"Isn't your rehearsals starting in half an hour?", frågade jag och Harrys blick flyttades också till klockan.

"Shit", svor han. "They won't be happy if I'll be late again", suckade han och reste sig upp. "Come on, I'll drive you home."

"No, it's fine. I can take the sub", försökte jag.

"I'll drive you", sa Harry bestämt och jag förstod att det inte var någon idé att argumentera mer.

 

                                 ***

 

"Thanks for the ride", ropade jag till Harry samtidigt som jag drog igen bildörren efter mig. Den svarta bilen accelerade och försvann nerför gatan samtidigt som jag började gå mot ytterdörren. Fort slog jag in portkoden och klickandet i dörren visade att jag slått rätt kod. Jag tog två trappsteg i taget när jag fort gjorde min väg upp till tredje våningen.

"I'm home", ropade jag tyst in i lägenheten utan att få något svar. Jag sparkade av mig mina converse samtidigt som min blick fastnade på ett par svarta boots som jag inte kände igen, men förstod fort att de måste vara Meredtihs. Jag gick tveksamt mot köket men hann inte dit innan min blick fastnade på en blond feminin gestalt som stod inne i mitt rum.

"Meredith? What are you doing in my room?", jag ångrade att jag sa det sista; jag ville inte låta oförskämd när Meredith varit så vänlig mot mig igår men jag kunde inte låta bli att undra vad hon gjorde i mitt rum. Meredith snodde fort runt och såg överraskad ut när hon såg mig.

"Oh, uhm", hon snubblade på orden, som om hon var osäker på vad hon skulle säga. "I was just checking a thing about your curtains", fick hon fram tillslut och jag nickade.

"Were's dad?", frågade jag.

"He's out buying lunch", svarade hon under tiden hon lämnade mitt rum. Det uppstod en lång tystnad, ingen visste vad vi skulle prata om. 

"I'm taking a shower", konsterade jag tillslut när jag inte stod ut med den pinsamma tystnaden längre.

"You're not eating with us?", frågade Meredith och jag skakade på huvudet.

"Late breakfast", förklarade jag innan jag försvann in i badrummet för att dusha. 

---

Kapitel 19 nu då! Upp i kapitlets bilder har ni också hur jag förställer mig Meredith se ut, ja som ni ser är det ju Meredith från PLL xd 

Iallafall, ha en bra fredags kväll och kommentera massa! ;)